Särdrag i valet av hyresgäster i gruppen med särskilda behov

Välfärdsområdena väljer hyresgäster till statligt stödda enheter för grupper med särskilda behov och övervakar valet av hyresgäster i det egna området. Denna anvisning ger i synnerhet svar på frågor som gäller valet av hyresgäster till enheter för grupper med särskilda behov.

Vilken skillnad finns det mellan val av hyresgäster till (statligt stödda) hyresbostäder och val av hyresgäster till enheter för grupper med särskilda behov?

I valet av hyresgäster till enheter för grupper med särskilda behov iakttas samma grunder för val av hyresgäster som i valet av hyresgäster till statligt stödda hyresbostäder. I fråga om enheter för grupper med särskilda behov ska hänsyn även tas till att bostäderna på en enhet är särskilt avsedda för en viss bestämd grupp med särskilda behov. Ett exempel är att endast personer som har fyllt 55 år väljs till hyresgäster till seniorhus.

Om det är fråga om bostäder inom stödboendet eller serviceboendet, ska sökandens behov av den boendetjänsten utredas i valet av hyresgäster. Sökandens behov av stödboende eller serviceboende utreds utifrån ett skriftligt utlåtande av en läkare eller någon annan expert på området. Det skriftliga utlåtandet ska beskriva behovet av stödboende eller serviceboende med anledning av sökandens sjukdomar och/eller skador.

I fråga om boende enligt 21 § i socialvårdslagen iakttas samma ovannämnda grunder för val av hyresgäster, om det är fråga om en enhet som har finansierats med aravalån eller räntestödslån.

Vanliga frågor om boendet för grupper med särskilda behov

Räcker det med bara bostadsbehov, bedömning av servicebehovet, betalningsförbindelse eller servicesedel för att en plats inom stödboendet eller serviceboendet ska kunna beviljas?

Nej, om det är fråga om en statligt stödd bostad som omfattas av användnings- och överlåtelsebegränsningarna. Då ska hyresgäster väljas enligt de lagstadgade grunderna för val av hyresgäster och valet påverkas av sökandens förmögenhet och inkomster samt företrädesordningen utöver sökandens bostadsbehov.

Bedömning av servicebehovet, betalningsförbindelse eller servicesedel räcker inte ensam till för att bevilja bostad.

Påverkar sökandens hemort beviljandet av bostad?

I ansökningen av en servicebostad har sökandens hemort ingen avgörande betydelse. Syftet är dock att bevilja bostad efter personens önskemål eller hens anhörigas önskemål, om det finns lediga bostäder och de övriga villkoren är uppfyllda.

På vilket sätt skiljer sig förmögenhetsgränsen för serviceboendet med heldygnsomsorg från de andra boendeformerna i 21 § i socialvårdslagen?

Baserat på den korta boendeperioden och de högre boendekostnaderna är formeln för förmögenhetsgränserna för serviceboendet med heldygnsomsorg en annan än i fråga om andra bostäder som avses i 21 § i socialvårdslagen.

Den maximala förmögenheten beräknas genom att sammanräkna det belopp som skulle uppstå om hyresgästen betalade ett genomsnittligt dygnspris för serviceboendet med heldygnsomsorg under en period av 2,7 år (2,7 år är en genomsnittlig boendeperiod som Institutet för hälsa och välfärd har angett).

Beräkningen görs genom att dygnspriset multipliceras med 2,7 och sedan med 365 (antalet dagar per år). Resultatet är den högsta tillåtna förmögenhet som sökanden får ha för att kunna bli vald till en statligt stödd hyresbostad.

Kuva ympärivuorokautisen palveluasumisen varallisuusrajojen laskentakaavasta. — Laskentakaava

Är det möjligt att använda en individuell prövning?

En individuell prövning utgör utgångspunkten, men den ska ske enligt lagarna och förordningarna om arava- och räntestöd samt centralens anvisningar. Situationen blir klar när hänvisningen av hyresgäster har utrett personens ekonomiska situation. Hänvisningen till en bostad bör bygga på inlämnade uppgifter och ett samtal med personen och eventuellt med personens anhöriga.

Om personen är förmögen, kan hen framföra önskemål eller får hen enbart en sådan bostad som andra mindre bemedlade inte har ansökt om?

Önskemål får och bör framföras. Utifrån de uppgifter som har utretts vid hänvisningen av kunder erbjuds personen en statligt stödd hyresbostad eller en fritt finansierad hyresbostad.

Vad avses med bostadsbidrag eller hur ska det sökas? Vilket samband har det med ansökning av en statligt stödd bostad?

Hyresgästerna i de boendetjänster som välfärdsområdet har ordnat får i regel bostadsbidrag för pensionstagare. Bostadsbidrag för pensionstagare kan beviljas, om personen är stadigvarande bosatt i Finland, har låg inkomst och får pension som berättigar till bostadsbidrag för pensionstagare.

Bostadsbidrag söks på elektronisk väg i tjänsten MittFPA eller genom att skicka ansökan till FPA per post. Mer information: FPA:s bostadsbidrag.

Hur ska jag göra om det finns lediga bostäder i ett hus?

Enligt 8 § i statsrådets förordning (166/2008) får också andra sökande väljas till hyresgäster när det inte finns sökande som uppfyller villkoren enligt grunderna för val av hyresgäster, Till hyresgäster ska i så fall väljas sökande vars förhållanden närmast motsvarar villkoren enligt grunderna för val av hyresgäster.

Om det finns flera lediga bostäder i ett hus, är det möjligt att pruta på grunderna för val av hyresgäster och att till exempel välja sökande med något högre inkomst eller förmögna sökande. Bostäder erbjuds dock i första hand åt sökande som har det mest brådskande bostadsbehovet, mindre bemedlade och sökande med låg inkomst.

Är det möjligt att med hyresgäster ingå tidsbegränsade hyresavtal som löper ut när hyresgästens servicebehov upphör?

Nej, hyresavtal upprättas i regel alltid som tillsvidare gällande avtal. Ett undantag kan vara en situation där personens boendeförmåga utvärderas exempelvis med anledning av tidigare svårigheter att betala hyra. Då är det möjligt att först ingå ett tidsbegränsat hyresavtal. Hyresavtalet fortsätter att gälla tillsvidare, om boendet går väl.

Om hyresgästens servicebehov förändras eller upphör, får det inte innebära att boendet äventyras eller upphör.

Hyresavtal får inte kopplas till serviceavtal.