Välfärdsområdena ska känna till principerna för val av hyresgäster till statligt stödda hyresbostäder. Denna anvisning ger svar på relevanta frågor om val av hyresgäster.
Vad avses med val av hyresgäster till statligt stödda hyresbostäder?
Med val av hyresgäster till statligt stödda hyresbostäder avses den process där hyresgäster väljs till hyresbostäder som omfattas av användnings- och överlåtelsebegränsningarna enligt de lagstadgade grunderna. Valet av hyresgäster till statligt stödda hyresbostäder är reglerat och skiljer sig från valet av hyresgäster till fritt finansierade hyresbostäder.
I valet av hyresgäster iakttas de lagstadgade grunderna för val av hyresgäster, företrädesordningen och anvisningarna från Centralen för statligt stött bostadsbyggande.
Vem väljer hyresgäster?
Hyresgäster kan väljas av ägaren av bostäderna. Alternativt kan valet av hyresgäster läggas ut till en annan aktör, till exempel genom ett uppdrag om val av hyresgäster eller genom ett avtal om uthyrning i andra hand.
I fråga om serviceboende och stödboende är det oftast välfärdsområdet som väljer hyresgäster och vars service-/klienthandledare utreder grunderna för val av hyresgäster och beviljar bostäder.
Vilka är grunderna för val av hyresgäster?
Valet av hyresgäster till statligt stödda bostäder bygger på social ändamålsenlighet och ekonomiskt behov. Hyresgäster väljs enligt de lagstadgade grunderna för val av hyresgäster. De grunder som används vid val av hyresgäster till arava- eller räntestödshyresbostäder är hushållets
bostadsbehov,
förmögenhet,
inkomster.
Vilka har företräde i valet av hyresgäster till statligt stödda hyresbostäder?
I valet av hyresgäster prioriteras bostadslösa och andra som har det mest brådskande bostadsbehovet, mindre bemedlade och sökande med de lägsta inkomsterna.
Vad avses med inkomstgräns och förmögenhetsgräns för hyresbostäder?
I valet av hyresgäster till statligt stödda hyresbostäder används riksomfattande inkomstgränser och kommunspecifika eller välfärdsområdesspecifika förmögenhetsgränser.
Förmögenhetsgränser
Till statligt stödda hyresbostäder är det inte möjligt att välja hyresgäster som har en så stor förmögenhet att personen utan statligt stöd kan skaffa en bostad som tillgodoser personens behov. Centralen för statligt stött bostadsbyggande (nedan kallad centralen) rekommenderar att kommunerna och välfärdsområdena i samarbete fastställer vilken övre förmögenhetsgräns som tillämpas vid valet av hyresbostäder i kommunen och/eller välfärdsområdet. Centralens anvisning om val av hyresgäster fastställer den formel enligt vilken förmögenhetsgränsen kan fastställas. Länken till anvisningen finns nedtill på sidan.
Förmögenhetsgränserna används för alla bostäder som har finansierats med aravalån eller långfristiga räntestödslån och som omfattas av begränsningarna för val av hyresgäster. Gränserna iakttas även för bostäder som är avsedda för grupper med särskilda behov.
Bedömningen av förmögenheten inkluderar undantag som kan beaktas vid valet av hyresgäster. Undantagen beskrivs nedan i denna anvisning.
Inkomstgränser
Med inkomstgränser avses de lagstadgade högsta månadsinkomster som hushållet får ha för att sökanden ska kunna väljas till hyresgäst till en statligt stödd hyresbostad. Inkomstgränsen varierar beroende på hur många vuxna och barn som hör till hushållet. Du kan läsa mer om inkomstgränserna i centralens anvisning om val av hyresgäster (länken till anvisningen finns nedtill på sidan).
Inkomstgränserna tillämpas inte på statligt stödda bostäder som är avsedda för grupper med särskilda behov. Grupperna med särskilda behov inkluderar till exempel äldre, personer med funktionsnedsättning och andra grupper med särskilda behov som Centralen för statligt stött bostadsbyggande har fastställt. Inkomstgränserna gäller endast så kallade vanliga statligt stödda hyresbostäder.
Vanliga frågor om grunder för val av hyresgäster och om undantag
Hur inverkar förmögenheten på möjligheten att få en statligt stödd hyresbostad?
Den som väljer hyresgäster utreder först sökandens tillgångar och skulder. Sedan beräknar hen beloppet av sökandens nettoförmögenhet (tillgångarna minus skulderna). I beräkningen används de bilagor och redogörelser som sökanden eller den som sköter sökandens ärenden har lämnat in. De begärs endast in till den del det är nödvändigt med tanke på beräkningen. Redogörelser kan till exempel vara
en förhandsifylld skattedeklaration,
ett fastighetsskattebeslut,
fastighetsmäklarens uppskattning av värdet på sökandens bostadsaktier eller ett köpebrev,
en verifikation på skogens eller markens värde,
en verifikation från banken eller något annat finansinstitut på sökandens placeringstillgångar, till exempel fondinvesteringar eller aktieinvesteringar,
en beräkning av sökandens besparingar och insättningar.
Vid beräkningen går det även att använda statistik som finns på internet, till exempel centralens Webbtjänst Bostadspriser eller Statistikcentralens tjänst Aktiebostadspriser. Dessutom tillhandahålls till exempel olika tjänster för att kontrollera värdet på aktier.
Beräkningar av förmögenhet görs för att bostäder ska kunna beviljas i enlighet med den lagstadgade företrädesordningen. Om sökanden har en tillräcklig förmögenhet för att kunna ordna sitt boende utan statligt stöd, kan hen instrueras att i första hand ansöka om bostad i fritt finansierade hus.
Hur noggrant behöver förmögenheten utredas? Begärs uppgifter om saldot på bankkontot?
I ansökan om bostad ska sökanden ange all sin förmögenhet, inklusive kontobesparingar. Om tillgångarna varken har specificerats eller redogjorts i bostadsansökan, ska sökanden ombes lämna in nödvändiga ytterligare redogörelser, såsom saldointyg om besparingarna och insättningarna. Den som väljer hyresgäster bedömer behovet av ytterligare redogörelser.
Räcker det med en muntlig uppskattning av förmögenheten per telefon?
Sökanden ska lämna uppgifterna om förmögenheten i skriftlig form. Uppgifterna ska antecknas i bostadsansökan och de verifieras med bilagor. Sökanden ska försäkra att de uppgifter som hen har lämnat in är riktiga.
När är det möjligt att låta bli att beakta värdet på den egna bostaden?
I valet av hyresgäster till gemenskapsboende och serviceboende med heldygnsomsorg enligt 21 § i socialvårdslagen är det möjligt att låta bli att beakta värdet på den egna bostaden. Det innebär att sökandens egen bostad inte behöver beaktas i beräkningen av sökandens förmögenhet.
Med avvikelse enligt statsrådets förordning (166/2008) avses en sedvanlig bostad. Värdet på en sedvanlig egen bostad kan variera beroende på i vilken kommun eller vilket välfärdsområde valet görs. Kommunen eller välfärdsområdet uppskattar värdet på sedvanliga egna bostäder själv.
Om kundens förmögenhet inte kan realiseras, är det möjligt att låta bli att beakta den helt eller delvis. Vem beslutar/bedömer att egendomen inte kan realiseras?
När sökanden redogör för sin förmögenhet, kan hen ange att förmögenheten inte kan realiseras. En sådan icke realiserad förmögenhet kan till exempel bestå av en andel av en landsbygdsfastighet vars värde är litet och förmögenheten är svår att sälja. Även den som behandlar bostadsansökan och bilagorna till ansökan kan lägga märke till situationen, till exempel utifrån de inlämnade bilagorna. Om förmögenheten inte kan realiseras och inte ska beaktas i bedömningen av förmögenheten helt eller delvis, ska detta alltid redogöras för i skriftlig form.
Det är sökanden av bostad eller den som sköter sökandens ärenden som är skyldig att lämna in redogörelsen, om detta undantag ska tillämpas. Det slutgiltiga beslutet om att låta bli att beakta den icke-realiserbara förmögenheten fattas av den som väljer hyresgäster.
På vilket sätt utreds det gängse värdet på fastigheter?
Det gängse värdet på en fastighet utreds med begäran om värdering från en fastighetsmäklare. Centralens anvisning är att det räcker med ett ungefär-värde. Vid behov kan värdet bestämmas baserat på den allmänna prisnivån i regionen och de faktorer som är kända, om det inte är möjligt att få någon annan värdering.
Har den minst bemedlade alltid företräde, även om någon annan i kön har väntat på en bostad en längre tid och för vilken tidsfristen på tre månader löper ut snart?
Ja, mindre bemedlade sökande har företräde till statligt stödda hyresbostäder. Tidsgränsen på tre månader kan om möjligt beaktas i valet. I princip har dock de minst bemedlade företräde till statligt stödda bostäder och förmögna personer hänvisas till det fritt finansierade bostadsutbudet.
Tillämpas inkomstgränserna på hyreshusen för seniorer?
Nej. Inte heller på andra enheter som är avsedda för vissa bestämda grupper med särskilda behov.
Beloppet av pension och inkomster samt förmögenheten utreds.
I vilken situation kan undantag göras vid valet av hyresgäster och vem beslutar om undantaget?
I följande situationer kan undantag göras vid valet av hyresgäster:
Undantag från företrädesordningen:
I enskilda situationer är det möjligt att göra undantag från företrädesordningen, till exempel med anledning av sökandens särskilda förhållanden. Undantaget får dock inte medföra väsentlig olägenhet och inte heller förlänga tiden för andra sökande att få bostad.
Undantag i fråga om förmögenhet:
I fråga om boendetjänster enligt 21 § i socialvårdslagen kan värdet på den egna bostaden dras av från den beaktade förmögenheten för att tillgången till tjänsterna ska bli enklare.
Undantag i serviceboende med heldygnsomsorg: I fråga om serviceboende med heldygnsomsorg kan förmögenheten bedömas enligt en högre förmögenhetsgräns.
Tillfälligt undantag vid val av hyresgäster:
I enskilda situationer kan det uppstå ett behov av att göra ett tillfälligt undantag från grunderna för val av hyresgäster. Då beviljas ett tillfälligt tillstånd till undantag vid val av hyresgäster av den aktör som övervakar valet av hyresgäster inom välfärdsområdet.
Om det saknas sökande som uppfyller kriterierna, kan även andra sökande väljas till hyresgäster. Bland andra sökande väljs då den som uppfyller en större uppsättning fastställda kriterier än vad de andra uppfyller, det vill säga den som har det mest brådskande bostadsbehovet, är minst bemedlad och har den lägsta inkomsten i gruppen sökande.
När/i vilken situation väger behovet av service tyngre än förmögenheten?
Behovet av service väger tyngre än förmögenheten, om personen har särskilda behov som har samband med en sjukdom, boende eller tjänster och som endast kan tillgodoses på vissa enheter eller i en viss kommun inom välfärdsområdet. Exempelvis ett barn med funktionsnedsättning, en dement eller en person som beter sig på ett utmanande sätt.
En plats på en enhet för serviceboende i det statligt stödda bostadsbeståndet kan beviljas oberoende av sökandens förmögenhet, om en motsvarande boendetjänst inte är tillgänglig i välfärdsområdet i form av en fritt finansierad tjänst.
Om det finns bara en ledig plats på en statligt stödd enhet på klientens hemort, ska en förmögen sökande i strid med klientens önskemål placeras i en annan kommun som har en fritt finansierad enhet?
Om det finns lediga bostäder och mindre bemedlade inte ansöker om dem, kan en förmögnare person placeras i en statligt stödd hyresbostad. När bostaden blir ledig igen, bygger placeringen på de lagstadgade grunderna för val av hyresgäster och, i enlighet med företrädesordningen, på att den minst bemedlade sökanden med den lägsta inkomsten får bostaden.
Om undantag görs, vilken information ska motiveringen till undantaget förses med?
Motiveringen ska förses med information om vad undantaget har gjorts från och varför, till exempel att vissa bostäder har varit lediga och inga mindre bemedlade har ansökt om dem.
