Skyldigheten att upprätta en efterkalkyl
Ett samfund som hyr ut lokaler som omfattas av hyresbestämningsbegränsningar till boenden eller en annan aktör ska upprätta efterkalkyler över de lokaler som samfundet hyr ut.
Hyresgästen i andra hand ska antingen lämna uppgifterna till ägaren för upprättandet av efterkalkylerna eller, om så har avtalats i hyresavtalet, upprätta kalkylerna själv.
Med objekt som omfattas av hyresbestämningsbegränsning avses hyreshus som omfattas av hyresbestämningsbegränsningen antingen med stöd av aravabegränsningslagen (1990/1993) eller den så kallade långa räntestödslagen (604/2001).
Skyldigheten att upprätta en efterkalkyl gäller inte objekt med kortvarigt räntestöd.
På vilken nivå upprättas efterkalkylen?
Hyreshussamfundet ska upprätta en efterkalkyl för hela samfundet och efterkalkyler för varje utjämningsgrupp. Om samfundet inte använder utjämning av hyran och utjämningsgrupper inte har bildats i samband med hyresbestämningen, ska efterkalkylerna upprättas objektspecifikt. Med objektspecifika efterkalkyler bekräftas tillämpningen av självkostnadsprincipen.
Centralen för statligt stött bostadsbyggande rekommenderar att objektspecifika efterkalkyler upprättas även för utjämningsgruppernas objekt
Eftersom hyresbestämningen enligt självkostnadsprincipen görs objektspecifikt, kan man med den objektspecifika efterkalkylen konstatera och bekräfta att självkostnadsprincipen har tillämpats. Vid behov korrigeras hyresbestämningen enligt restbeloppet i objektets efterkalkyl.
Om hyresbestämningen görs för en hyresbestämningsenhet i stället för ett objekt, upprättas också en efterkalkyl på hyresbestämningsenhetsnivå.
Efterkalkylen upprättas för räkenskapsperioden
Efterkalkylerna uppgörs för räkenskapsperioden i samband med upprättandet av bokslutet. Efterkalkylen ska grunda sig på bokföringen.
Efterkalkylen som gäller hela samfundet ska avstämmas mot den finansiella ställningen i balansräkningen. Efterkalkylen ska också i sin helhet avstämmas mot siffrorna i samfundets bokslut för att säkerställa att alla transaktioner under räkenskapsperioden har beaktats i kalkylen.
Den nya aktörens första efterkalkyl
En ny aktör som äger eller förvaltar statligt stödda hyreshus börjar upprätta en efterkalkyl från och med det år då kostnaderna och/eller intäkterna för dess första statligt stödda objekt börjar ackumuleras.
I praktiken börjar ägaren till det nya objektet upprätta en efterkalkyl för byggtiden. I efterkalkylen upptas den inkomst som erhållits för finansiering av byggnadskostnaderna samt de kostnader som föranleds av byggandet, vilka har tagits upp som investeringar i balansräkningen.
Den första efterkalkylen för den nya hyresgästen i andra hand
Efterkalkylen för statligt stödda objektets hyresgäst i andra hand ska upprättas från och med det år då hyresgästen i andra hand inleder hyresverksamheten i ett objekt som omfattas av hyresbestämningsbegränsningen.
Skyldigheten att upprätta en efterkalkyl började 2017
Skyldigheten att upprätta en efterkalkyl trädde i kraft från och med 2017. Då skulle samfund som hyrt ut objekt och hyrt ut objekt i andra hand, som omfattas av hyresbestämningsbegränsningen upprätta den första efterkalkylen för räkenskapsperioden som började 2017.
Retroaktivt upprättande av efterkalkyler
Om ett samfund har försummat skyldigheten att upprätta en efterkalkyl ska det göra efterkalkylerna retroaktivt.