Finnish Swedish

Hur brådskande är bostadsbehovet och prioritetsklassificering

När man bedömer hur brådskande bostadsbehovet är kan man beakta bostadssituationen i kommunen, antalet personer som söker bostad och vilka sökande som har den svagaste ställningen.

Följande prioritetsklassificering är avsedd att användas flexibelt:

1. Mycket brådskande bostadsbehov

Mest brådskande bostadsbehov, alltså mycket brådskande bostadsbehov har till exempel en sökande som är bostadslös eller i motsvarande situation.

En person anses bostadslös om denne:

  • bor utomhus

  • bor i utrymmen som inte är lämpliga som bostad,

  • bor på natthärbärge eller motsvarande tillfällig inkvartering,

  • bor på institution på grund av avsaknad av bostad eller som inte kan lämna en institution av den anledningen

  • har boendeförhållanden som kan jämställas med ovan nämnda förhållanden.

Som bostadslös betraktas också en familj vars familjemedlemmar

  • bor åtskilda

  • tillfälligt bor på resandehem, hotell, hos släktingar eller bekanta

  • bor på mödra- eller skyddshem

  • bor i krisbostad eller annan tillfällig inkvartering.

Därtill kan sökande anses vara i mycket brådskande bostadsbehov bland annat om personen:

  • efter myndighetsbeslut är förpliktad att flytta ut ur sin bostad utan att ha gjort sig skyldig till något

  • blir bostadslös för att bostaden ska rivas

  • har en mycket trång lägenhet, mer än tre personer per rum, om man inte räknar med köket, eller högst 10 m2 per person eller

  • ska flytta till en ort där personen har fått anställning eller studieplats.

2. Brådskande bostadsbehov

Man kan anse att bostadsbehovet är brådskande hos ett sökande hushåll

  • som har sagts upp från den nuvarande bostaden,

  • som har en familjemedlem med en kronisk sjukdom eller skada som enligt läkarintyg kräver ett hälsosammare eller lämpligare boende,

  • för vilken ordnandet av bostad gör en av socialvårdens stödboendeplatser lediga,

  • som har familj och bor som underhyresgäst, i en kollektivbostad eller ett gemensamt hushåll,

  • vars nuvarande bostad är för trång: över 2 personer per rum, utan att köket räknas som rum, eller högst 15 m2 per person

  • där personerna ska skiljas eller enligt domstolsbeslut dömts att avsluta samlevnad och det som hindrar personerna från att flytta isär är bristen på bostad,

  • som är en person utan familj och utan självständigt boende eller

  • som har ett annat skäl till bostadsbehov som kan jämföras med dessa.

3. Bostadsbehov

Man kan anse ett hushåll ha bostadsbehov bland annat om

  • bostaden har bristfällig utrustning,

  • bostadsbehovet beror på konflikter inom familjekretsen,

  • de nuvarande boendekostnaderna är klart för höga i förhållande till familjemedlemmarnas inkomster och förmögenhet,

    • hushållet består till exempel av svårsysselsatta, om orten ska anvisa en fritt finansierad hyresbostad som är förmånligare än en statligt stödd bostad,

  • arbetsvägen är lång och obekväm,

  • personerna i hushållet håller på att bilda familj och saknar gemensam bostad,

  • den nuvarande bostaden är för trång: fler än en person per rum, om köket inte räknas som rum,

  • bostaden är olämplig på grund av skiftarbete,

  • den nuvarande bostaden är otillfredsställande av annan orsak.

Annat att beakta

Om den bostadssökande har flera faktorer som ökar bostadsbehovet ska det tas i beaktande i valprocessen. Dessutom beaktar man den tid som de bristfälliga boendeförhållandena har varat.